I dag träffade jag min vän Martin på en tidig förmiddagsfika, det är han i blå skjorta. Det blev årets andra utefika, premiären var igår tillsammans med Janika. Så nu känns det som att säsongen är inledd, på allvar. Bilderna är tagna i somras en tid innan Martin åkte hit. Minna hade fått ett nytt jobb. Och runt Daniel händer det helatiden nya roliga saker. Jag kommer ihåg att jag hade lite ångest för hösten, den där dagen. Alla andra hade någonting nytt på gång. Men så här i efterhand kan jag ju konstatera att det blev bra. Trots allt. Det brukar ju bli det ändå. Och snartsnart är det sommar igen, nu är det inte så långt kvar. (Kuriosa: Martin är tillsammans med ljuva människan Minna och bror till Karin som har bloggen lopptorget.)
2 kommentarer:
Till min förvåning ser jag Martin på bild! Han brukar vara svår att fånga (hans studentfoto är en studie i lidandets mimik). Visst är världen lite när du formulerar det så där som ovan! Kram.
Ja. Det är inte lätt att fånga varken Minna eller Martin på bild. De är som hala små ålar då kameran ska fram. Visst, efter lite övertalning så kan de stå still men sedan efteråt ser man hur de plågas. och då känner man sej ond. (Obs. Publiceringen av bilderna är godkänd av dem båda två. Dessutom.) Kram!
Skicka en kommentar