Det bästa.

Ibland har man det så bra att man nästan får dåligt samvete över det. Galet va? Förra helgen åkte vi ut till landet, första gången i år, för mej.  Fåren kom springande och var glada över att vi kom. Fåglarna hade fått små spädisar som låg som små skakiga bollar i boet. Och jag njöt. Av att komma iväg. Att få hänga med min bästa vän. Att få ha smutsigt hår och inte behöva sminka mej. Njöt av doften från syrénerna och det nyklippta gräset. Doften av solvarm hud. Njöt av att få tid till att läsa. För jag har börjat läsa igen. Häromdagen sa Daniel att han är glad att jag läser igen. Att jag verkar så rofylld och glad då jag gör det. Och det är sant. Som jag har saknat det. Förlåt mej alla olästa böcker och texter att jag glömt er, men jag lovar, i sommar skall vi umgås som aldrig förr.